Helgen blev inte riktigt som vi tänkt oss... Men så otroligt tacksam över att den slutade väl!
I fredags kväll hade vi en supermysig kväll i svärföräldrarnas båt.. Räkor och vin och massor av skratt... Vi var hemma strax innan tolv och stupade i säng.. Bara några minuter senare började det som kom att bli det värsta som hänt mig.. Maken fick otroliga bröstsmärtor, halva kroppen domnade av, sprängande huvudvärk och han svimmade av fem gånger innan ambulansen kom.. På väg in till sjukhuset fick han intuberas.. Efter massvis med prover och röntgen visade det sig att han fått en propp i högra hjärnhalvan.. Proppen hade löst upp av sig själv och idag märks inget mer än lite trötthet.. Vilken otrolig tur vi haft!!
Maken får nu äta medicin resten av livet.. Jag är så otroligt tacksam för att få ha han vid min sida nu när jag skriver detta.. Man får ett helt annat perspektiv på livet..
Är så otroligt tacksam över vår familj och våra vänner som har stöttat och hjälpt oss dessa dagar.. ♥
Kram alla fina bloggvänner ♥
Posted using BlogPress from my iPhone
Oj vilken pärs!!! Hoppas han mår bra snabbt igen! KRAMAR
SvaraRaderaOj oj, vilken makalös tur ni haft i oturen ändå! Ta hand om varandra,
SvaraRaderakramar
Oj vilken hemsk upplevelse. Vilken lättnad att den inte fick ödesdigra konsekvenser. Vänligen Johanna
SvaraRaderaÅååå fy vad hemskt! Vad skönt att det gick bra. Livet är så skört får man brutalt veta ibland. Hoppas han återhämtar sig fort och ta hand om varandra
SvaraRaderaKramar i massor
/Vivvi
Usch nej fy usch så hemskt... Förstår precis hur du menar med att vara tacksam. Har själv haft en stroke och man tror ju aldrig det ska hända en själv eller ens nära o kära. Hoppas han repar sig fort men skynda långsamt. Den där elaka tröttheten kan sitta i ett bra tag. Se det som en hjälp och en påminnelse om stött sakta ner. Medicineringen livet ut är man bara tacksam att den finns...
SvaraRaderaLycka till och kram/FinaTina
ojoj.. Vilken fantastisk tur i oturen..
SvaraRaderaVar rädd om er och ta vara på varje dag!
KRAMAR <3
Sänder många tankar till er alla i familjen.
SvaraRaderaSå fort livet svänger....
Titti
Fy så hemskt, vad är det du skriver... Det är ju sånt här som inte får hända, måste varit så fruktansvärt långa minuter innan ambulansen kom, men så skönt att allt har gått bra. Vi är för unga för att få stroke och för att drabbas av sånt här, det är skrämmande vad fort livet kan ta en oväntad och hemsk vändning.
SvaraRaderaTa nu hand om dig själv och din familj och man får sig en tankeställare när sådant här händer...
MÅnga styrkekramar
Bella
Kramar till hela familjen!
SvaraRaderaKram Mia, tänker på er. Glad att Andreas mår bra. Men förstår att det måste varit fruktansvärt. KRAM
SvaraRaderaMen så jobbigt och vad hemskt...tänk vad fort det kan gå. Så underbar lycka att allt gick vägen för er!
SvaraRaderaTusen kramar till er;)
Adela